Etikettarkiv: Socialdemokraterna

Jag vill fortsätta fyra år till

Jag vill fortsätta fyra år till som kommunalråd. Därför hoppas jag att jag får socialdemokraternas och väljarnas förtroende att även efter valet nästa år få vara med och leda Örebro kommun och ta politiskt ansvar för samhällsbyggnadsområdet.

Mitt beslut har växt fram under en längre tid – helt avgörande var att Lena Baastad i våras gjorde klart att hon vill fortsätta leda Örebro kommun: Lena Baastad är en av de absolut bästa ledare jag arbetat med (skulle säga att hon är topp-två tillsammans med Eva Fernvall, som jag jobbade med då hon var Vårdförbundets ordförande) och jag vill jobba med Lena några år till.

Men även om beslutet växt fram under en längre tid kan tisdagen denna vecka sammanfatta hur jag kommit fram till detta.

När jag öppnade NA på tisdagsmorgonen möttes jag av en örebroare som i ”vi 5-spalten” fått frågan ”vad gör du för miljön?” och svarade ”Tyvärr inte, det är inte min framtid. Det görs tillräckligt. Det är för mycket vindkraft och de ger för liten effekt.” Å ena sidan blir man så klart ledsen: ”Inte min framtid?”. Vems är annars ansvaret? Å andra sidan blir jag ännu mer engagerad: så mycket återstår för att stoppa den nuvarande dödsdans som leder till att jorden oåterkalleligt förstörs.

I väntrummet hos tandläkaren (”akut återbesök”) svarade jag på mail och sms (fast skickade dem senare, man får inte ha mobilen på hos tandläkaren…). Bland annat svarade jag på ett sms från en arg bilist som är arg på att det är bilköer vid Skebäcksbron (beroende på att rätt många bilister tar den vägen…) och kryddade smset med lite artiga fraser som: ”Varför kan ni aldrig göra något rätt?”, ”Om ni tänker?”… I nästa sms från mannen var dock tonen annorlunda och handlade om mer konstruktiva frågor och synpunkter.

Klar hos tandläkaren (som bevisade hur bra folktandvården är och hur smart det är med system som gör att man inte låter bli att uppsöka vård på grund av kostnaden – jag har Frisktandvårdsavtal) hade jag redan missat det möte jag annars skulle varit på, så jag tog en omväg med cykeln till Skebäcksbron, där jag upplevde hur mycket bättre det blivit för cyklister på bron, och pratade med asfaltsläggarna som arbetar med att öka trafiksäkerheten vid bron för gående och cyklister (hastigheterna behöver ner – de berättade om hur folk kör förbi alldeles för fort trots att jobbet på bron pågår).

På cykelturen passerade jag ett antal platser där byggen är på gång (”Fängelsetomten”/”Karroparkeringen” där det om några år står bostäder och kontor), Campus USÖ (där läkarutbildningen och annan vårdutbildning ska hålla till) och kvarteret mittemot Skebäcksbron (bredvid Engelbrektsskolan) – där det om några år förhoppningsvis står fler hus. I Stadsparken passerade jag en stor grupp som ägnade sig åt någon slags babyförälder-gympa (sprang med bäbis i sele på magen eller i vagnen).

Örebro växer, bubblar av engagemang och initiativkraft. Men fortfarande finns mycket att göra för att få acceptans för de förändringar som krävs (till exempel att få fler att ändra sina beteenden för att få en hållbar utveckling för världen. Så mycket återstår.

Och tisdagen fortsatte: På Kommunstyrelsen efter lunch beslutade vi bland annat att gå vidare och sälja Storstenshöjden och Kilsbergen Lodge till Branäsgruppen, beslutade köpa in konstverket ”Rubber Duck” (som står på Järntorget), fick rapport om en utredning om en strategi för elitidrott, fick information om arbetet med att utveckla området längs järnvägen genom stan. Allt detta har jag (på olika sätt) varit inblandad i. Förutom det fattade vi andra viktiga beslut och fick rapporter om t ex det viktiga arbetet för rätten till heltid och färre delade turer.

På kvällen hälsade jag det nybildade Cykelrådet välkommen. Cirka 40 örebroare kommer att ge oss råd och bidra till att Örebro blir en bättre cykelstad. Och detta cykelråd är ett resultat av ett förslag från Socialdemokraterna i Örebro. Läs mer om cykelrådet här!

Under dagen hade jag dessutom tid att både svara lite på mail och ringa några samtal (normala dagar hinner jag inte till mailen förrän på kvällen, när barnen somnat – och då är det i regel för sent att ringa upp dem som ringt…). All in all: en bra tisdag som på många sätt sammanfattar varför det är givande och känns viktigt att ha ett ledande politiskt förtroendeuppdrag i Örebro kommun. Och som illustrerar varför jag vill fortsätta.

Men varför ska någon annan ge mig förtroendet då? Jag tror ju att det finns mycket som är bra för Örebro, för örebroarna och för världen bland allt det där jag gör. Några av de (stora och små) beslut jag varit med och fattat eller drivit fram efter sommaren kan tjäna som exempel:

  1. I och med att det nya gemensamma vindkraftbolaget (”Vindkraft Örebro-Kumla AB”), där jag är ordförande, beslutat investera i tre nya vindkraftverk i Mosås så har vi totalt 7 vindkraftverk på gång. De tre senaste innebär att utsläppen av koldioxid minskar med ca 6 800 ton och pengar kommer att gå tillbaks till skattebetalarna. Det innebär också ett viktigt steg för att Örebro ska nå det ambitiösa målet om att år 2020 vara självförsörjande på förnyelsebar el.
  2. Redan efter Open Art 2011 sa jag att örebroarna borde få rösta om vilket konstverk de helst vill ska vara kvar. Nu genomförs detta i och med att Rubber Duck köps in.
  3. Nyligen avslutades Live At Heart (Sveriges största musikfestival) i Örebro. Den hade aldrig genomförts i år om inte Örebro kommun beslutat satsa för att etablera den. Jag var inblandad i dessa diskussioner och om nuvarande opposition styrt Örebro hade satsningen fått nej. För oss i majoriteten (S, C, KD) är detta en viktig del i att marknadsföra Örebro, satsa på kulturen och att stimulera den kreativa sektorn (Lena Baastad och jag skrev om det här).
  4. I höst startar Örebro ett projekt kallat Klimatfamiljer där målet är att 1000 örebroare (om några år) ska ha fått stöttning och hjälp att leva ett mer klimatsmart liv. Vi vill att kommunen ska bli bättre på att försöka förändra beteenden så att vi gemensamt klarar klimatmålen, och ”Klimatfamiljerna” är en idé som jag ursprungligen förde fram förra sommaren.
  5. I våras genomförde Örebro kommun en omfattande trafikdialog (kanske den bredaste någonsin i landet: 2800 synpunkter kom in). Att vi skulle göra en bred dialog var inte självklart (högeroppositionen var så klart emot…) men jag har ihärdigt drivit på om detta. Vi har fått in massor av synpunkter och kan nu gå vidare med att bygga ut cykelnät, förbereda bussfiler och att öppna förbindelser som sedan länge borde varit öppnade.
  6. Efter trafikdialogen går vi nu vidare och gör en del förändringar som krävs i ett växande Örebro. De nio gator som vi vill öppna för biltrafik syftar till att minska utsläppen och skapa en fortsättning på ”rutnäts-staden” och skapa goda förbindelser mellan olika stadsdelar. Här kan du läsa ett mer utförligt dokument om dessa förändringar: Underlag, öppning av gator.
  7. Små frågor i politiken kallas ibland av somliga föraktfullt för ”cykelställsfrågor”. Nu genomför vi en verklig cykelställsfråga för att få reda på vilka cykelställ som cyklisterna gillar bäst. Tio cykelställ är uppmärkta med QR-kod för att underlätta för cyklisterna att lämna synpunkter och vår förhoppning är att vi nu ska lära oss mer om vad som fungerar och vad som inte gör det. Läs mer här! Detta är en idé som jag och mina kollegor i majoriteten (Hannah Ljung, C, och Behcet Barsom, KD) kom på under en studieresa till Malmö och Köpenhamn.
  8. Arbetet med att skapa en ny attraktiv stadsdel på det gamla Pappersbrukets område går vidare. För mindre än ett år sedan undertecknade jag köpeavtalet då kommunen köpte marken, nu är ett planprogram på väg mot antagande som beskriver hur ett nytt blandat område med verksamheter och uppåt 1000 nya bostäder ska skapas med sjöutsikt, nära till city och på gångavstånd till ett av Örebros vackraste naturreservat.
  9. Järntorget håller på att bli en fantastisk mötesplats i city och bidrar med ny kraft åt Norrcity. Det beror på en rad insatser som gjorts för att rätta till en del av det som blev tokigt när den förra kommunledningen stressade igenom ombyggnaden. Vi fick nyligen en rapport om de insatser som gjorts: av de 18 punkter som skulle genomföras är samtliga startade och 9 är färdiga.
  10. För att skapa bättre förutsättningar för de många unga i Vivalla som vill ägna sig åt dans gjorde vi i majoriteten en satsning på nya lokaler som passar för dans. Jag och de ledande politikerna i Kultur- och medborgarnämnden drev på detta och för några veckor sedan invigdes en ny lokal, särskilt inredd för att passa dansarna.
  11. I tisdags fattade landstingets ansvariga nämnd beslut om att från årsskiftet rätta till en del av de problem som uppstod när den förra kommunledningen slarvade bort förändringarna i busslinjenätet. Socialdemokraterna var inför valet 2011 tydliga med att förändringar krävdes, en bred dialog om förslaget till nytt linjenät genomfördes i våras och nu har beslutet fattats.

Det är 11 exempel på beslut eller frågor som behandlats efter sommaren. Då har jag inte tagit upp processer som är på gång, markförsäljningar till bostäder och arbetsplatser som jag undertecknat, detaljplaner som satts igång och liknande saker som har en bra bit kvar till förverkligande.

Men vad man gjort vinner inga val, det avgörande är vad som ska ske framöver. Innehållet i det program som Socialdemokraterna i Örebro ska gå till val på avgörs av de diskussioner som nu pågår bland Örebros socialdemokrater (bli medlem om du vill påverka!) Jag funderar just nu en hel del på vad jag vill åstadkomma under nästa mandatperiod (om man inte vill förändra något är det rätt meningslöst att vara politiskt aktiv) – har du medskick om detta är jag tacksam för epost (bjorn.sundin@orebro.se) eller kommentarer här nedan.

Mycket återstår som jag vill vara med och förverkliga och jag tror fortfarande att det är möjligt att engagera fler och öka örebroarnas inflytande över besluten. Och detta uppdrag är fortfarande det mest meningsfulla och roligaste ”jobb” jag haft. Men samtidigt: jag har aldrig jobbat så hårt som nu, och i längden är det inte rimligt att ägna nästan all sin lediga tid åt ”jobb”.

Så i valet 2018 hoppas jag att jag har varit ansvarigt kommunalråd i åtta år, och haft heltidsuppdrag i politiken i 12 år. Det får räcka: 2018 börjar jag fundera på en ny karriär.

Jobb och skola på stärkande kongress (med smolk i glädjebägaren)

En vecka har gått sedan Socialdemokraternas partikongress avslutades i Göteborg. En evighetslång vecka, känns det, med rätt mycket smolk och bittert eftermäle. Då är det lätt att glömma hur stärkande och konstruktiv kongressen i själva verket var.

För dagarna i Göteborg var inte bara lyckade rent organisatoriskt, de lämnade en känsla av ”nu är vi på gång” som vi kommer att behöva under det närmaste årets ihärdiga samtalande med örebroare och alla andra som ser att Sverige kan bättre. Mycket bättre.

Själv tillbringade jag dagarna med att hålla ordning på kongressen, som en av sex kongressordföranden fördelade jag ordet och klubbade besluten. Men jag hann dessutom driva på i bostadsfrågan och med gemensamma ansträngningar lyckades vi skärpa en bostadspolitik som var bra redan innan kongressen. Till exempel fick vi kongressen med oss på att statens handläggningstider för mark- och byggfrågor ska förkortas – idag är det ett problem att överklaganden av till exempel byggen kan dra ut på tiden vääääldigt länge. Vilket leder till mindre bostadsbyggande.

Med en socialdemokratiskt ledd regering finns förutsättningar för ökat bostadsbyggande, rejäla renoveringar av de stora miljonprogramsområdena och för en bostadspolitik som både är rättvis och tillväxtfrämjande. Mer om detta vid senare tillfälle.

Här tänker jag i korthet räkna upp några av de, enligt mig, viktigaste besluten på kongressen:
Jobben:
– Sverige ska mellan 2014 och 2020 öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU.
– Unga ska få insatser från första dagen och inom 90 dagar ska alla unga vara garanterade jobb eller utbildning.
– Vi ska nationellt ta fram en strategi för sociala och miljömässiga upphandlingar som ska bidra till innovation.
– Ett Innovationsråd ska skapas, som ska ledas av statsministern
– Fas 3 ska avskaffas.
– Taket i akassan ska höjas så att de allra flesta har en ersättning som motsvarar 80 procent av sin tidigare lön.
– Heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden. Om denna väg inte är framkomlig ska lagstiftningsvägen övervägas.

Skola:
– Gymnasieskolan ska vara obligatorisk.
– Flexibel barnomsorg ska vara obligatoriskt enligt lag.
– Förskolan ska vara från två års ålder
– Universitetsstudier ska vara avgiftsfria för utländska studenter (idag är det få utländska studenter som söker sig till Sverige när det är lika dyrt att välja de stora europeiska universiteten och det försämrar kvaliteten på svensk högre utbildning – det är helt enkelt bra med internationella erfarenheter och impulser).
– Alla barn ska ha .ätt till heltid på förskolan oavsett om föräldrarna jobbar eller är arbetslösa
– Läxhjälp ska erbjudas till alla barn.

Mer om beslut och annat finns på den kongressblogg som S i Örebro län använde under veckan

Så smolket. Förutom turerna kring Omar Mustafa (som jag anser drabbats av ett islamofobiskt och orättvist drev) så lämnar hela arbetet med personfrågor en bitter eftersmak. Istället för att föra öppna och ärliga diskussioner om vilket lag som vi vill se leda vårt parti, vid sidan av Stefan Löfven, Carin Jämtin, Magdalena Andersson och Mikael Damberg (de fyra tycker jag är självklara i den högsta ledningen) så hamnade vi – än en gång – i ställningskrig och kvotfördelningar baserat på hur många platser olika regioner skulle ha. Detta har Erik Sundström (på Dagens Arena) skrivit alldeles för insiktsfullt och beskrivande om och jag nöjer mig med att länka hans artikel, som jag håller med om.

Vad är minst viktigt: verksamheten för barn eller investeringarna för jobb?

Jag inledde just debatten om budget 2013 för Samhällsbyggnadsområdet, ett område som både moderater och folkpartister vill skära ner rejält på. Det kommer att drabba verksamheter för barn och unga eller verksamheter som lägger grunden för nya jobb och ett fortsatt växande Örebro. Återstår att se om dessa partier vågar föreslå nedskärningar på något konkret…

Ungefär så här sa jag i talarstolen:

Några exempel:
– Vi fortsätter det framgångsrika Sommarpaketet, som gett möjlighet för barn och unga – och deras familjer – att få upplevelser under sommarlovet som de inte skulle haft råd med annars.
– Vi fortsätter utöka öppettider på fritidsgårdarna: bland annat i Vivalla, i Glanshammar, Tysslinge och Östernärke.
– Vi börjar på allvar med tillsyn av bland annat bygglov, som vi måste göra enligt lagen. Det innebär att vi kontrollerar ventilation, byggfusk, tillgänglighet i lokaler och mycket annat.
– Vi förbättrar busstrafiken och fortsätter förbättra för alla örebros cyklister, bland annat genom fler huvudcykelstråk, bättre underhåll på cykelvägar och bättre cykelställ.
– Vi fortsätter arbetet med Truckstop, som förhoppningsvis kan invigas under 2013.
– Vi inviger Tegelbruket där ungdomar från hela kommunen kan få en aktiv fritid.
– 500 000 kronor avsätts till medborgarbudget i Vivalla
– Målet om fem nya konstgräsplaner mellan 2011 och 2015 står fast: minst en per år ska anläggas fram till år 2015. Vilka planer som får konstgräs presenteras under hösten.
– Vi kommer att se över kommunens stöd till idrottsrörelsen så att fördelningen är rättvis både mellan föreningar och mellan idrotter.
– I början av 2013 görs en översyn av stödet till elitidrotten.
– Vi ska underlätta för de, mestadels tjejer, som ägnar sig åt hästsport.
– Vi ska stärka Örebro som logistikcentrum i Skandinavien: bättre kommunikationer, bättre service, fler lager och fler jobb.
– Vi börjar bygga moderna och effektiva vindkraftverk – eventuellt även solenergi – tillsammans med bland annat Kumla kommun, och andra aktörer.
– Vi fortsätter göra fler naturområden tillgängliga för örebroarna, både vuxna och barn.

Samhällsbyggnadsområdet handlar i korthet om två frågor:

För det första: Hur kan vi använda våra gemensamma skattepengar till bibliotek, fritidsgårdar, föreningsbidrag, kulturskola, idrottsanläggningar och mycket annat så att vi därmed skapar ett så tryggt, utvecklande och attraktivt Örebro som möjligt?

Och, för det andra: Hur bygger vi Örebro så att det skapar bästa möjliga förutsättningar att växa och ge nya resurser just till fritidsgårdar och föreningsbidrag, men också till skola, förskola och omsorg?

En del oppositionspartier vill spara rätt mycket på Samhällsbyggnadsområdet:
Vilket av det jag nämnde nyss är det som ska tas bort?

Är det verksamheten för barn? Eller är det investeringarna för att öka tillväxten och skapa nya jobb?

Låt mig ta två tydliga exempel:

En del säger att vi lägger för mycket pengar på gator och asfalt, men verkligheten är en annan. Den ökade befolkningen innebär att nya bostadsområden kommer att byggas och fler människor kommer att cykla på våra gator:
– I jämförelse med Linköping, Västerås, Jönköping, Gävle och Karlstad så lägger Örebro mindre pengar på underhåll av gator (2011). (Linköping 38 mnkr, Västerås 53 mnkr, Jönköping 34 mnkr, Gävle 62 mnkr, Karlstad 52 mnkr och Örebro 32 mnkr). Och då växer Örebro mer än de övriga…
– I jämförelse med Norrköping och Västerås så lägger vi mindre pengar på investeringar i park och grönytor (2011). (Norrköping 19 mnkr, Västerås 12 mnkr och Örebro 9 mnkr).
– Vi börjar komma ikapp: Genom majoritetens tilläggsbudgetar 2011 och 2012 la vi mer pengar på underhåll av gator. Men oppositionen sa, och säger, nej. 23 % mer än förra mandatperioden. (23 % ökningen är skillnaden mellan 2010 års siffror och 2011/2012.)

Det andra exemplet: En fullstor fotbollshall för att stärka fotbollen, för att stärka Vivalla. Och för att locka fler besökare till Örebro.

Vi går vidare med arbetet med att skapa en fullstor fotbollshall Vivalla – den första i Mellansverige som kommer att ha publikmöjligheter.

Några ord om varför detta är viktigt för tillväxten: När Örebro ökar med 1600 personer/år ger det cirka 75 miljoner kronor per år. Varje ny skattebetalare ger cirka 50 000 kronor.

Idag omsätter turismen i Örebro över 2 miljarder, lika mycket som Linköping och Norrköping tillsammans. Om det ökar till 2,5 miljarder ger det ytterligare 40 miljoner i skatteintäkter och 350 nya jobb i regionen.

Ökad tillväxt ger fler jobb ger bättre välfärd. Men (M) har ingen koll.

Hade nyss ett inlägg i Kommunfullmäktiges debatt om budgetförslag för 2013. Jag pratade om hur tillväxt och nya jobb lägger grunden för välfärden. Och hur bra det vore om vi hade en bred enighet kring viktiga tillväxtfrågor. Jag hade tre minuter på mig och hann verkligen inte med allt, men här nedan följer det alldeles för långa underlag som jag knappt använde… Så jag lägger det här…

Det är en tydlig budget som Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna föreslår Kommunfullmäktige besluta. Tydliga satsningar som bidrar till ökad tillväxt: när fler får jobb får vi mer resurser till välfärden. När föräldrarna kan gå till jobbet skapas också resurser för att barnens dag på förskolan eller i skolan ska vara trygg, utvecklande och lärorik.

Om vi inte gör dessa viktiga tillväxtsatsningar, gröper vi ur välfärden. Steg för steg minskar möjligheterna att förbättra vården, skolan och omsorgen i Örebro.

Det finns ett skäl till att vårt första Strategiområde heter Hållbar tillväxt. Det handlar inte om att vi bara bryr oss om kommunens ekonomi. Men en stabil ekonomi som växer lägger grunden för välfärdssatsningarna.

Därför är det allvarligt att vi inte kan ha en bred enighet kring de viktiga tillväxtsatsningar som Örebro står inför. Den splittrade oppositionen lägger förslag som är omöjliga att förena, och steg för steg urgröps förtroendet för Örebros förmåga att fortsätta växa. Därför är oppositionens splittring och tillväxtfientlighet ett allvarligt problem för ett växande Örebro.

Om vi lite förenklat räknar med att varje person som flyttar till Örebro och som har ett jobb bidrar med cirka 50 000 kronor till den gemensamma välfärden så måste man omvänt också påminna om att uteblivna insatser för ökad tillväxt, fler jobb och fler örebroare har ett pris.

– Medan vi inför en ”etableringsgaranti” som innebär att företag ska få kontakt samma dag, träff inom en vecka och få en tydlig plan upprättad inom en månad, så är oppositionen inte ens överens om de vill ha ett näringslivskontor.

– Medan vi vill att Örebro ska bidra ännu mer i samarbetet med närliggande kommuner för att utveckla Örebro som ett ledande hållbart logistikcentrum i Skandinavien raljerar några oppositionsföreträdare om att detta inte skapar ”riktiga” eller ”bra” jobb och så röstar de emot och försenar tillväxt- och miljösatsningen Truckstop.

– Medan vi låter kommunen och de kommunala bolagen gå före både i att skapa jobb, att utveckla den gröna tillväxtsektorn och att ge nya möjligheter åt dem som står riktigt långt från arbetsmarknaden då säger flera oppositionspartier nej, nej och vill att kommunen ska vara passiv.

Tillväxtfientligheten har ett högt pris. Och oenigheten har ett ännu högre pris.

Moderaterna är det ledande oppositionspartiet. Och även om de inte förmår samla oppositionen så säger de sig vara för tillväxt och nya jobb. Och det är bra.

I Moderaternas budgetförslag kan man läsa mycket om vad regeringen gjort. Faktiskt upptar det hela en åttondel av deras budgethandling. 5 av 38 sidor i Moderaternas budgetförslag (då räknar jag bort de 7 sidor som är kopierade rakt ur SKLs ekonomiska bedömning samt de 4 helt blanka sidorna).

När det kommer till hur man ska förbättra näringslivsklimatet och bidra till att nya jobb skapas är det dock lite mer tunnsått. På cirka en sida beskrivs att ”Örebro ska bli en av Sveriges företagsvänligaste kommuner”. Låter ju bra och intressant.

Men det är tunnsått på konkreta förslag för ökad tillväxt och fler jobb. Och det är tråkigt: vi behöver skapa fler jobb i Örebro och vi behöver ha bred enighet kring viktiga tillväxtfrågor. Då vore det bra om Moderaterna presenterade konkreta förslag som vi faktiskt skulle kunna enas om – och genomföra. Tyvärr är det inte så. Det Moderaterna föreslår håller inte:

– Flygplatsen ska byggas ut. Tyvärr berättar inte M att deras två samarbetspartier, FP och MP, vill lägga ner flygplatsen. Hur stor är chansen att M lyckas vinna den kampen när deras tre helt olika budgetar ska bli en?

– Sedan vill M uppmuntra entreprenörskap i skolan. Klokt förslag, som Örebro ju jobbar med. Idag. Men inte om MP får bestämma: de vill ta bort pengarna från detta. Så när M ska enas med MP: vad blir kvar då?

– Självklart är det bra att Moderaterna säger att de vill få företagen att trivas bättre. Om det inte vore för att Moderaternas samarbetsparti MP vill lägga ner ”Näringslivskontoret” i Örebro kommun. Hur vill Moderaterna göra med det?

Moderaterna räknar upp 11 punkter som utgör ”Moderaternas punkter för fler jobb i Örebro”
Om vi räknar bort de förslag som de inte ens är överens med Folkpartiet och Miljöpartiet om så återstår 8 punkter.
Av dessa är 3 redan verklighet eller återfinns i budgetförslaget från S, C, KD.

Då återstår 5 punkter: 4 av dem handlar om kommissioner, delegationer och grupper som ska göra en massa bra saker – som redan görs. De kommissioner, delegationer och grupper som enligt Moderaterna ska skapa nya jobb ska göra ett jobb som det redan finns ansvariga som jobbar med.

På vilket sätt några nya kommissioner, delegationer och grupper gör detta bättre framgår inte av Ms budgethandling, förutom så klart att kommissioner, delegationer och grupper i sig själva säkert genererar en hel del jobb. Så några fler kommunanställda kan det säkert bli…

Men det återstår en punkt: ”Handläggningstiderna för bygglov ska vara kortare än 14 dagar”
Det låter ju bra. Självklart vill vi inte att vare sig byggare, privatpersoner eller företag ska vänta onödigt länge på bygglov.

Men hur ska det gå till? Går det?

Jag säger inte att det här är moderaternas viktigaste jobbförslag, men de lyfter ändå fram det och på något sätt blir det väl ändå ett test på vad som finns bakom orden. Finns det någon verkstad bakom pappren?

Två kommuner har tidigare fått beröm av Svenskt Näringsliv för att de hanterar bygglov snabbt: Nybro och Övertorneå har tidigare fått beröm för att de själva påstått att bygglov ges inom några få veckor. (Det är vad de själva säger, någon mätning har inte gjorts…)

Går det att korta handläggningstiderna till två veckor?

Jag läste på postens hemsida och de lovar fortfarande att brev kan komma fram dagen efter, som snabbast. Så om kommunen skickar ett brev för att fråga grannarna till ett nybygge om de har något att invända, och det bör man ofta göra, påpekar Boverket: ”Det finns anledning att betona vikten av att reglerna om att höra grannar följs. Om reglerna inte följs upphävs beslutet om det överklagas.” Om man inte hör grannarna när så krävs upphävs alltså beslutet om det överklagas. Och det vill varken privatpersoner eller företag.

1. Så låt oss säga att Örebro kommuns handläggare är snabbare än Blixten McQueen. Samma dag som bygglovsansökan kommer in så kopieras papper och skrivs handlingar så att grannarna dagen efter får se ansökan. Då har det gått en dag.
2. Sedan är det väl kanske rimligt att grannarna har någon vecka på sig att svara. Egentligen kanske två, men det går ju inte om garantin säger tvåveckor till bygglov. Så efter en veckas respit skickas handlingarna tillbaka, posten klarar det ännu en gång på en dag.
3. Då återstår hela fem dagar för resterande handläggning av bygglovet. Och då har jag inte räknat in helgerna.

Nå, går det? Nej det gör det ju inte.

Numera lovar de tidigare ”föregångarna” Övertorneå t ex bara att det tar max 4 veckor. Lagen ändrades nämligen våren 2011… Men det har nog Moderaterna i Örebro kanske glömt att ta hänsyn till…

Och möjligen är det någon liten skillnad i antalet bygglovansökningar i Örebro och i Övertorneå. Möjligen.

Som sagt: jag säger inte att Moderaternas bygglovsgaranti är det viktigaste förslaget de har för att skapa jobb. Men det är det enda förslag som är unikt: som ingen annan fört fram. Och det finns ett skäl till det: det är nämligen inte möjligt att genomföra.

Moderaternas jobbpolitik består av andras förslag;
det består av kommissioner, delegationer och grupper;
samt av en orealistisk garanti som mest visar att de inte förstått vad de skriver om.

Bakom Moderaternas papper finns ingen verkstad. De tycks inte ens veta fakta bakom sina förslag. Och det är nästan lika allvarligt som att de inte förmår samla oppositionen bakom en tillväxtvänlig inriktning.

Samtrafiken tillbaka och fortsatt förbättringsarbete med busstrafiken

Sedan igår (när den nya busstidtabellen började gälla) är samtrafiken tillbaka. Det visar dels att politik gör skillnad och dels att vallöften hålls.

Ända samtrafiken försvann har vi socialdemokrater varit kritiska och krävt den tillbaka. Direkt när det blev klart vilka som skulle sitta i den politiska majoriteten gav jag tjänstemännen i uppdrag att återinföra samtrafiken till höstens tidtabell.

Att återinföra samtrafik på kvällar och nätter innebär ökad trygghet för många örebroare, och få frågor har varit så efterfrågade.

Men samtrafik är bara en liten del. Viktigare är att ett mer omfattande arbete med att steg för steg förbättra busstrafiken i Örebro pågår. En annan liten förändring som varit efterlängtad är att fler bussar kommer passera Storgatan. Linje 24 får ny sträckning genom att köra Storgatan-Drottninggatan-Änggatan-Kungsgatan i båda riktningarna. Det innebär att färre bussar kommer stanna vid USÖ. Vi har velat få spridning på busshållplatserna, alla ska inte behöva stanna vid USÖ. Jag tror att vi ska ta ytterligare steg i den riktningen, det gör nämligen både att restiden kortas och att färre bussar tvingas passera Olaigatan, vilket vore bra av väldigt många skäl.

Steg för steg ska vi göra busstrafiken bättre, snabbare och bekvämare. En del tar tid (busstrafiken kräver lång framförhållning vad gäller turlistor och tidtabeller) men en del går snabbare. För oss är det viktigt att återskapa förtroendet för busstrafiken i Örebro – de stora förändringarna som genomförts har tärt på tilliten och på örebroarnas förtroende.

Kuvert, dyngspridning och Mourinho

I fotbollsvärlden ägnar sig den briljante skitstöveln José Mourinho åt att prata om allt annat än den fotboll som spelas på planen (eller som hans lag – just nu Real Madrid – vägrar ägna sig åt på planen där de hellre spelar handbollsförsvar med dubbdobbsattacker på motspelarna). I Örebro-politiken har de borgerliga partierna (m, mp, fp, c, kd) bestämt sig för att inte prata om politik i den valrörelse som pågår – de vill hellre prata om allt annat.

Det är kanske begripligt: de har nämligen inga svar på kaoset i förskolan, den ökade barnfattigdomen, att fler är beroende av socialbidrag eller att Örebro gått miste om jobb och tillväxt de gångna åren. De borgerliga partierna vill helst av allt få chans att kasta dynga mot oss socialdemokrater. Det är deras favoritsport, precis som attacker mot domarna är Mourinhos mest framgångsrika taktik för att hans spelare ska slippa undan kritik och press.

Nu senast handlar det – återigen – om kuvert. Trots att det är uppenbart att vi socialdemokrater inte skickat ut något brev till anhörigscentrums nätverk (vi har ju inte ens tillgång till adresserna) så fortsätter de borgerliga partierna, tillsammans med likaledes borgerliga Nerikes Allehanda, att skriva om dessa kuvert. Trots att vi valde att ställa in det aktuella arrangemanget så fort vi fick reda på att en inbjudan gått ut i kommunala kuvert så fortsätter dyngspridandet. För de borgerliga partierna vet att det är deras enda chans. Och NA inser väl detsamma.

Att Staffan Werme vräker på ytterligare är väl egentligen inte värt någon ytterligare kommentar, men eftersom ingen verkar bry sig om fakta i kuvertfrågan så ska jag bara i korthet förklara läget.

  • Tidigare har det funnits kommunala kuvert som visade att brev kom från kommunalrådskanslierna (majoritet och opposition). Dessa togs bort för några år sedan. Nu finns bara kuvert med avsändare ”Örebro kommun, Kommunledningskontoret”
  • Istället för dessa kuvert så använde vi de enda kuvert vi hade för de utskick som vi betalade med de pengar som vårt parti fått sig tilldelat. Det blev de borgerliga partierna arga på.
  • Då bad vi om kuvert som visade att breven var skickade från ”oppositionskansliet” (då var vi ju i opposition), men det fick vi inte.
  • Då tryckte vi – för partiets egna pengar – upp kuvert med Socialdemokraterna som avsändare, utan att blanda in Örebro kommun. Fast det har de ju också kritiserat.

Faktum är ju att de borgerliga partierna inte är så bra på det där med att fråga örebroarna om deras åsikter och att lyssna på örebroare som hör av sig. Senast igår vägrade de att vara med när Lärarnas Riksförbund bjudit in till utfrågning om Rudbecksskolans nedläggning. Argumentet då var att ”vi har redan fattat beslut” och att ”det inte var ett bra sätt att föra dialog” – min utgångspunkt är att man bör lyssna på argument även när man fattat beslut och att det bör vara de som vill träffa politiker som bestämmer formerna för detta.

Och det är egentligen det allt detta handlar om. De borgerliga partierna vet att de fick minskat förtroende av örebroarna i höstas och eftersom en del av dem därmed bekräftar en långvarig nedåtgående trend (folkpartiet har tappat i de senaste 3-4 valen) så väljer de att – precis som José Mourinho – flytta uppmärksamheten från det som är huvudsaken.

Det kan verka som om jag jämför José Mourinhos beteende med ledande borgerliga företrädare i Örebro, men det är en orättvis jämförelse. José Mourinho är bevisligen briljant och framgångsrik, och framgångsrik har inte den borgerliga politiken i Örebro varit.

8 punkter för bättre busstrafik i Örebro #fb

För att återvinna örebroarnas förtroende för busstrafiken föreslår vi åtta punkter som genomförs om Socialdemokraterna får leda Örebro framåt:

1. Restiderna ska kortas. Då krävs snabbare betalning. Det ska gå att ladda sitt kort på fler ställen; vi investerar i fler automater (där man också ska kunna betala med kort). Mer effektiv på- och avstigning och att bussen slipper stå still i köer för ofta.
2. Expressbussar skapas på sträckan Vivalla – Resecentrum – Våghustorget – Universitetet – Brickebacken. Extra expressbussar sätts in i höst, som kortar restiden på den största linjen.
3. Färre inställda och överfulla bussar. Extrabussar ska sättas in snabbare när bussen är överfull och driftsäkerheten ska förbättras så att färre bussar tas ur trafik.
4. Samtrafiken återinförs på kvällar och nätter. Bussåkandet blir mer tryggt när man tar sällskap till bussen på kvällen och det blir lättare att byta mellan olika linjer.
5. Linjenätet ses över och justeras redan i höst. Glesare trafik där få åker, tätare där många åker, och i vissa fall behöver nya linjer skapas till områden som idag saknar busstrafik. Antalet bussar som passerar USÖ utreds.
6. Bättre busshållplatser. Fler busshållplatser ska vara väderskyddade och mer tillgängliga även för rullatorer, barnvagnar och rullstolar (det innebär också bättre snöröjning runt hållplatserna). Dessutom ska busshållplatserna ligga på rätt ställen: kaoset på Olaigatan måste lösas.
7. Informationen måste förbättras. Det ska vara lätt att se när nästa buss kommer och informationen om förseningar ska komma snabbt – till både bussförare och resenärer. Ökar tryggheten för dem som reser.
8. Lyssna på experterna! De som vet bäst om hur bussarna fungerar är de som åker med dem, därför ska dialogen förbättras med bussförare och resenärer. Vi inför regelbundna uppföljningsmöten med bussförarna och utvecklar möjligheterna för resenärer att lämna förslag och synpunkter.

Norrcity förtjänar breda lösningar (men högern vill inte)

Den norra delen av Örebro city, Norrcity, har problem. För lite kunder leder till alltför många tomma affärslokaler och en utdragen ombyggnad av Järntorget har minskat omsättningen rejält för flera butiker. Det har jag skrivit om här (busshållplatser på Olaigatan) och här (öppna Storgatan för biltrafik).

Imorgon bitti kommer cirka 100 engagerade örebroare att få lyssna på konsulten Jerker Söderlind som jobbat med norrcitys utveckling (bloggade om det här). Efter det bad arrangörerna oss politiker att ge något besked – så att de närvarande ser att vi menar allvar när vi säger att vi vill bidra till ny fart för norrcity. Därför har jag i en veckas tid försökt få besked från företrädarna för ”koalitionen” (M, MP, FP, KD, C) – i detta fall moderater och miljöpartister som ingår i presidiet för Programnämnd Samhällsbyggnad. Så här skrev jag:

”Till det mötet vore det bra om vi kunde visa att kommunen menar allvar och att vi är beredda att göra insatser för att sätta fart på norr. Ska något hända så handlar det ju om ett samspel mellan kommunen, fastighetsägarna, handeln och många fler. Jag vet inte vad vi kan bli överens om men gör ett försök med sex punkter som nog kan visa att kommunen menar allvar:

  1. Öppna Storgatan för bilar i gånghastighet (torgfartsgata), kompletterat med korttidsparkering (enligt Jerker Söderlinds idé)
  2. Gör Järntorgsgatan mer välkomnande mot Resecentrum (förstärk känslan av att det är en ingång till staden)
  3. Bygg ett brett övergångsställe från Resecentrum till Fredsgatan (även det enligt Jerker Söderlinds idé)
  4. Inled arbetet med ett idéprogram eller liknande för att göra Östra Bangatan och Järnvägsgatan mer attraktiva, mindre genomfartsled, mer stadsgata (finns i Jerker Söderlinds material)
  5. Starta arbetet för ett utbyggt resecentrum (pressmeddelande gick ut idag om projektet som kommer upp på programnämnden)
  6. Ta upp diskussionerna om byggande på grusparkeringen mittemot Resecentrum (Östra Bangatan/Fredsgatan).

Tacksam för synpunkter och reaktioner under denna vecka (mötet är ju nästa vecka).”

Jag fick ett svar: Nej, Miljöpartiet vill inte öppna Storgatan. Efter det strök jag punkt 1 och presenterade en ny idé: vi inleder arbetet med en Fördjupad Översiktsplan för Norrcity där punkterna ovan kan vara en del. Då kom ytterligare besked: Nej, ”koalitionen” vill inte starta något planarbete ”så nära inför valet”. Inga besked skulle ges före valet.

Fast sedan fick jag höra att ”koalitionen” ska presentera något imorgon, i alla fall. De byter gärna uppfattning hur ofta som helst – bara de slipper stå bakom politiskt breda lösningar…

Rädda norrcity – öppna Storgatan för långsam biltrafik

Nu går vi Socialdemokraterna fram med förslaget att öppna Storgatan för biltrafik på gåendes villkor, precis som både handlare och stadskärne-konsulter tidigare föreslagit. Norrcity behöver utvecklas så att Norrcity blir en levande stadsdel för handel, restauranger och service. Under fredagen uppmärksammade flera av de som har verksamhet på Norrcity att Järntorget varit avstängt i ett år och att Norrcity drabbats hårt. Busshållplatserna på Olaigatan diskuteras, men helheten för norr är ännu viktigare.

Igår uppmärksammade butiksägare på norr att Järntorget varit avstängt för ombyggnad i ett år. Det är inte okej, och på fredagen gick vi ut med ett pressmeddelande om detta, jag klipper in det här:

– Vi måste vända den negativa trenden för Norrcity och vi måste göra det nu. Annars är det för sent. Vi har hela tiden varnat för de negativa konsekvenser som uppstått med en långdragen ombyggnad av Järntorget samtidigt som parkeringar och bussar försvunnit. Idag är affärsinnehavarna på norr rent ut sagt förbannade över att man har försvårat deras möjligheter att verka. Handeln är en av de viktigaste drivkrafterna för Norrcitys tillväxt och utveckling, då kan vi inte bakbinda dem och göra det svårare för dem som vill verka där, säger kommunalrådet Björn Sundin (S), ansvarig för samhällsbyggnadsfrågor.

Under veckan har Socialdemokraterna varit och delat ut brev till 200 handlare i Norrcity för att samla in deras synpunkter på hur vi kan utveckla området (brevet bifogas). Många har framfört sina förslag.

– Det är tydligt att en av de viktigaste frågorna för handlarna är att öppna upp Storgatan för trafik så att de kan få kunder till sig och att det blir fler parkeringsmöjligheter på gatan. Därför lovar vi Socialdemokrater att om vi får stödet för att bilda en stark kommunledning för utveckling och jobb så gör vi Storgatan till en ”torgfartsgata” med korttidsparkeringar och långsam trafik på de gåendes villkor, säger Björn Sundin (S).

I de svar vi fått in från affärsinnehavarna i Norrcity är det inte bara biltrafik på Storgatan som efterfrågas. En övervägande majoritet vill att kommunen ser över busshållplasterna på Olaigatan, att Järntorget måste utvecklas till en levande mötesplats och att Resecentrum byggs ut.

-Den dialog vi nu för med de som verkar på Norrcity ger oss nya idéer och nya möjligheter. Flera frågor har vi påbörjat utvecklingsarbetet med, till exempel Resecentrum. Andra som Järntorget måste vi nu sätta högsta fart i. Kanske ska Bondens marknad ligga där i år?, avslutar Björn Sundin.

Några av de kommentarer som har kommit in från handlarna:

– ”Att ta bort parkering och bygga plaskdamm var idiotisk.”

– ”Bra om det blir torghandel på Järntorget.”

– ”Impulskunderna försvann när parkeringen togs bort.”

– ”Nya parkeringar måste skapas omgående”

– ”Minskad försäljning iom Järntorgets förändring”

– ”Jättedåligt att parkeringen försvann på järntorget. Järntorget är rörigt och inga kunder vill komma till området. De åker hellre till Marieberg.”

– ”Vi har tappat jättemycket i försäljning sedan parkeringarna försvann samt bussarna och samtrafiken. Ombyggnaden har dessutom tagit väldigt lång tid. Idag ett livlöst område.”

Ett föreningshus skulle ge Vivalla ny kraft

Ett intressant möte om föreningshus i Vivalla avslutade en i övrigt intressant dag (till exempel ett sammanträde med Programnämnd Samhällsbyggnad där vi beslutade om bättre snöröjning, justering av tomträttsvillkor som innebär en lättare ekonomisk börda för många örebroare och mycket annat).

Entusiasterna i Vivalla Hembygdsförening (med Ayesha Östürk och Najim Al Ganas i täten) hade bjudit in till ett möte om möjligheterna att skapa ett förenings/aktivitetshus i gamla Öknaskolans matsalsbyggnad (som annars ska rivas). Mötet flödade över av kreativa och konstruktiva idéer och efter att vi tillsammans gått och tittat på matsalen (med hjälp av ficklampor, elen är avstängd) så var alla överens om att det kan bli riktigt bra med ett föreningshus i den gamla matsalen.

Det innebär att vi nu sätter igång processen med att räkna på kostnaderna och att ta fram ett förslag på rivningskontrakt för huset. Övriga byggnader i gamla Öknaskolan (med undantag för idrottshallen) ska rivas och det vore intressant att istället skapa en park på den platsen. Matsalen kan bli kvar i 2-3 år, i väntan på en mer permanent lösning i anslutning till något av de andra projekt som pågår i Vivalla-Lundby-området (ny idrottshall på Vivallaskolan, utveckling av Poesigatan, ny skola i Lundby och så vidare).

Tanken, som Vivalla Hembygdsförening har, är att hembygdsföreningen agerar samlande kraft tillsammans med de andra föreningar (det finns 71 föreningar i Vivalla!) som är intresserade. Hittills har ett trettiotal föreningar varit inblandade i diskussionerna. I lokalerna avdelas ett rum till förvaringsrum där föreningar kan ha sina saker i låsta skåp och sedan får föreningarna boka in sig i huset. Totalt kan uppemot tio föreningar ha möten/aktiviteter samtidigt i huset så det är förståeligt att många Vivallabor ser väldigt hoppfullt på de här diskussionerna. Det kan verkligen innebära en energiinjektion i Vivallas föreningsliv. De två tjejerna från dansföreningen var väldigt entusiastiska: de är idag totalt cirka 100 ungdomar som dansar – och de får helt enkelt inte plats i de lokaler som finns.

Mycket återstår. Finansieringen måste lösas (även om Hembygdsföreningen kan få bidrag från sin centralorganisation så krävs nog mer), det krävs nya beslut i Kommunstyrelsen om rivningen, formerna för vem som står som ansvarig för verksamhet/hus måste diskuteras och mycket annat. Men det rullar på bra nu, och jag tror att vi under våren borde kunna komma i mål med både diskussioner och beslut. Det vore bra för Vivalla.